Om du bara tar med dig en sak härifrån – låt det bli detta

Vårt paradigm bygger på dualism och antagandet att det alltid finns två konkurrerande synsätt, och att ett av dem är bra och det andra dåligt. Släpp den tanken.

Ideologier är filter mot verkligheten. Dualismen är ofta falsk. Låt dig inte luras.

Använd antingen-eller när det är relevant, men så fort du stöter på motstånd, leta efter både-ock. Den som bara ser en sida av en sak kan aldrig se verkligheten för vad den faktiskt är. 

Om du inte är direkt inblandad i en konflikt, experimentera med tanken på att du inte behöver välja sida. Du kan lika gärna välja båda eller ingen. Konflikter blir inte lösta av att gödas. När utomstående däremot stödjer båda sidor i processen att finna lösningar, så kan konflikten lösas.

Var inte rädd för vad den sida du uppfattar som motståndare säger och tycker. Det är bara genom att förstå båda sidors argument vi kan hitta vägar framåt. Dualismen är som en cykel med styret låst åt ena eller andra hållet. Man cyklar ständigt i diket. Man måste kunna styra åt båda håll och parera för gupp i vägen. Det är enda vägen framåt.

  

Bygg det nya så rasar det gamla

Så fort det finns en produkt som löser ett problem på ett enklare och elegantare sätt, så brukar de tidigare lösningarna helt enkelt tappa i kraft därför att ingen är intresserad längre. Detsamma kan hända med vårt sätt att bedriva politik.

Vad är politik? Slagsmål mellan ideologier eller förmågan hos ett ledarskikt att styra ett land så att optimal lycka uppstår? På nyheterna ser politik ut som Finn fem fel hos alla andra. Fast jag kan ju tycka att politik borde vara att lösa gemensamma problem tillsammans. Vad tycker du?

Den största frågan är varför så många upplever att det är något fel på demokrati som system. Jag anser som sagt att vi inte har testat riktig demokrati än. Mitt förslag är Organiskt ledarskap.

Om de här verktygen fungerar, så borde en hel del saker i samhället kunna fungera smidigare och bättre. Vi uppgraderar oss. Folket, den del av demokratin som kallas demos, kan stärkas att bli den balanserande maktfaktor som saknas för att demokratin ska bli hel. Politikerna kommer inte att göra detta åt oss, för de är lika mycket fast i systemet och gamla vanor som alla andra.

Att enstaka individer ger sig in i politiken eller att nya småpartier bildas leder inte till förändring av strukturen. Det bara splittrar folket mer, vilket är meningen. Det äldsta tricket i boken när det gäller makt är "söndra och härska". Några har insett det och förslagit samarbeten, men hittills har det inte lyckats.

Småpartier samlar och kanaliserar kraften hos många som vill förändra och orkar bry sig, men de små partierna har väldigt sällan kapacitet att växa tillräckligt för att bli en maktfaktor. Systemet med 4-procentsspärren är utformat för att skydda makten, inte för att den ska delas.

Under förutsättning att det är demokrati vi har, så är det nuvarande systemet korrupt i ordets ursprungliga bemärkelse, dvs fördärvat. Folket, demos, är i stort sett maktlösa. Hjärnforskning visar att människor som plötsligt får mycket mer makt än de är vana vid förändras och berusas av makten. Makt korrumperar, men det drar också till sig dem som redan är korrupta. Kan vi laga systemet tror du? Är det värt ett försök i alla fall?

 

Om det inte funkar då?

Delar av det jag kallar Organiskt ledarskap bygger på koncept som jag har använt och testat i 30 år. Jag vet att det funkar. Den som lär sig Organiskt ledarskap får kunskaper som fungerar, det kan jag garantera. 

Om detta experiment lyckas och når en så pass stor grupp så att den börjar påverka samhället är en annan fråga. Där finns inga garantier. Men jag tänker att om jag har rätt i att Organiskt ledarskap är en bättre lösning, då kommer det att visa sig. Enda sättet att få veta är att testa. Ett experiment är bara misslyckat om det inte blir av.

 

 

 

Inloggning