Syfte, hypoteser och avgränsningar
Ett experiment handlar inte om att bevisa något. Det handlar om att få svar på frågor.
Efter minst 30 års funderingar har jag bestämt mig för att jag har tänkt klart och att jag vill ha andras hjälp med att besvara några kritiska frågor. Alla intresserade är därmed inbjudna.
Syftet med experimentet är att se om det finns intresse hos allmänheten för nya tankar inom ledarskap och politik, samt om mina förslag på demokratiska verktyg fungerar. Jag har varken som syfte eller mål att starta ett nytt parti. Om något, så önskar jag att redan existerande partier skulle kunna bli mer demokratiska i både gärning och utformning, men jag misstänker också att den era då ideologier, inte verkligheten, är vägledande för politiken börjar gå mot sitt slut.
Avgränsningen för experimentet är i första hand för deltagarna att fokusera på det egna, interna ledarskapet. När tillräckligt många medborgare har en klarare syn på vad medborgarskap i ett demokratiskt system innebär, samt har verktyg för att utöva sitt medborgarskap på ett mer genomtänkt sätt, så kommer vi att gemensamt och organiskt skapa ett bättre och mer demokratiskt system.
Organiskt ledarskap handlar om att undersöka hur synen på ledarskap kan ändras från uppifrån och ner där vissa utses att ha makt över andra, till att människor på ett strukturerat sätt kan öka sin egen ledarksapskompetens och därigenom kunna utöva självbestämmande och makt tillsammans med andra.
Experimentet är tänkt att i denna inledande fas centreras till hemsidan Organiskt ledarskap. Den som har läst den översiktliga informationen som visas öppet och önskar veta mer, kan ansluta sig genom att skapa ett inloggningskonto. Med ett sånt finns mer detaljerade beskrivningar att studera.
Den som efter dessa inledande steg fortfarande vill vara med i experimentet ansöker om detta och får då tillgång till information som praktiskt beskriver hur verktygen kan användas, samt forum och andra möjligheter att utbyta information med övriga deltagare.
Hypotes del 1: Demokratin har inte spelat ut sin roll – den har aldrig fungerat
- Vissa säger att demokratin är förlegad därför att den inte levererar det vi förväntar oss. Det beror på att vi inte har riktig demokrati än. Vi har bara "polyarki": maktkamp mellan partier.
- Vi har formell demokrati, men inte riktig demokrati. Det saknas delar för att den ska fungera så som vi tror att den redan fungerar.
- Systemet är dessutom korrupt därför att det drar till sig redan korrupta människor som söker makt i oproportionerlig hög grad.
- Ett fjärde problem är att det i Sverige inte finns någon spärr som skyddar demokratin som system från attacker och försök till maktövertagande. Karl Popper noterade att "ett tolerant system måste vara intolerant mot intoleranta idéer", men det saknar vi spärr för.
Hypotes del 2: Demokratin saknar kritiska delar
Demokratin startade som direktdemokrati, men det funkar inte när vi är så många att vi inte kan träffas ute på stan.
För ungefär 200 år sedan kom den representativa demokratin. Man antog att det räckte med allmänna val för att allt annat skulle fungera och behöll de viktigaste mekanismerna för att skydda den gamla makten.
Bristerna i demokratin påverkar medborgarnas förmåga att tänka och agera demokratiskt. Vi lär oss att vi är "fria" men Folkets enda formella rätt, krasst uttryckt, är att få välja sin nästa diktator.
Enligt lag är det förbjudet att köra bil utan körkort, jobba som läkare eller lärare utan utbildning och legitimation, men det finns ingen politikerlegitimation som legitimerar den som har "legitim" makt.
Hypotes del 3: Folket finns inte
Staten har kontor och avlönade tjänstemän. Näringslivet har anställda arbetare som tjänar pengar åt företagen. Folket har... ingenting.
Det finns inget folkligt ledarskap, ingen organiserad grupp som är Folket. Det finns ingen inre struktur som hanterar folkviljan. "Opinionen" tolkas uppifrån, inte från folket själva. Det som kallas "folket" är inget kollektiv, bara individer utan sammanhang och specifikt kontaktnät.
Vart fjärde år får vi rösta, men som de flesta har upptäckt vid det här laget, så är det ingen större skillnad på politiken oavsett vad det står på valsedeln. Det beror på att vårt system i praktiken är en demokratur, vilket Vilhelm Moberg konstaterade redan på 1950-talet.
När vi går till val "ger vi vår röst" till ett parti som använder den som mandat för att de kan göra som de vill fyra år framåt. Vi har tappat vår rätt att höras, därför att vi har gett bort rösten till någon som vi inte kan styra, kontrollera eller utkräva ansvar ifrån.